Skålgropar i Hallarum

Östra Blekinge har varit befolkat i tusentals år. Hällristningarna runt omkring vittnar om detta och för några år sedan upptäcktes några nya.

Vi träffar Göte Andersson upp på berget bakom badplatsen i Hallarum ett par kilometer söder om Jämjö samhälle. - Jag jobbade här som tillsyningsman i båtklubben och är intresserad av vad som finns i naturen. - Jag hittade de här små hålen i stenhällen och det syns att de inte har kommit dit på naturlig väg säger Göte. Han pekar på en ansamling av små gropar som han hittade för några år sedan.

Skålgropar
Skålgroparna är ungefär fem centimeter i diameter och ett par centimeter djupa. - Blekinge museum var och gjorde utgrävningar i Snarket som är backen i slutet av Hallrumsviken. - De grävde ut vikingagravarna och kom då och tittade på groparna och kunde fastslå att det var skålgropar. - Det var ungefär 18 stycken men då vi letat vidare har ytterligare ett tiotal dykt upp.

Göte kan sin historia och berättar om Hallrumsviken. Har ha man även funnit pålspärrar som ett försvarsverk i viken som för övrigt hette Hammarbyviken en gång i tiden. - Har människor funnits i många tusen år och skålgroparna skall var ungefär 2 000 år gamla berättar han.

Finns mer
Mycket av bergshällarna är övervuxna med mossa och gräs. - Man kan ju fråga sig om det finns mer gömt här under säger Göte. - Mycket kan ju vara förstört och pekar på flera gamla eldstäder på berget. - Det är förbjudet att elda direkt på berget. - Dels förstör det berget och sedan är ju risken för att det uppstår en brand mycket stor säger Göte.

Vad är en skålgrop
Skålgrop är en huggen grop i storlekar från 5-10 mm diameter upp till över 30 centimeter i diameter. I folktron kallas den även kallad älvkvarn, Djupet på groparna varierar på samma sätt mellan någon millimeter upp till över 50 mm. Måtten stämmer väl in på groparna i Hallarum.
 
Skålgroparnas storhetsperiod var under bronsåldern i samband med hällristningar. Även om man talar om ristningar så är skålgropar och andra hällristningar vanligen inhuggna med hjälp av en knacksten. Man har dock kunnat konstatera att en del skålgropar är huggna med mejsel.

Den vanligaste tolkningen av groparnas funktion är att de under forntiden skulle ha haft någon roll i fruktbarhets- och offersammanhang men även andra användningsområden har föreslagits.

Text och foto
Ingmar Elofsson
ingmar@comsek.se